När jag jobade på tidning hörde jag en journalistskröna som skall illustrera hur vissa representanter för det fria ordet har nyhetsnäsa och vissa inte. Det handlar om en redaktör som sänds till flygfältet för att få en intervju med en utländsk statschef som anländer till landet. Journalisten återvänder moloken till redaktionen och meddelar att det inte blev någon intervju. “Varför inte det då?” frågar nyhetschefen förvånad. Reportern svarar: “för att planet störtade”.

Lite samma känsla, om dock gudskelov utan dödsfall, får jag när jag läser och hör hur YLE:s journalister har läst (eller åtminstone klickat in) min blogg från i förrgår kväll. Bloggämnet var valfinansieringen och vinklingarna har minst sagt varit spännande. De har nämligen handlat om allt utom själva biffen, som i snart 48 timmar legat fullt synlig i bloggtexten. Först blev YLE-biffen att jag förstår statsminister Matti Vanhanens frustration över den myckna uppmärksamheten kring partiets valfinansiering. Sedan - i kvällens TV-nytt - blir det bärande budskapet att jag inte anser centerns definition på redovisningsbara valbidrag på 5000 euro vara annat än partiets egen linje, som inte diskuterats med något anat parti.

Visst, allt detta står i bloggen. Men det är detaljer. I bloggen står annat också av, skulle jag som tidigare journalist tro, större intresse. Låt mig i all anspråkslöshet citera mig själv: “Direkt efter semestrarna när SFP:s ekonomifolk är på plats igen kommer vi att gå igenom valfinansieringen 2007 och 2008 och göra upp en noggrann förteckning på vilka bidrag som kommit varifrån. Det blir antagligen en ganska kort lista - Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland och någon till. Men den listan kommer vi också att offentliggöra så snart den är klar. Det finns ingen återvändo till gamla, slutna tider med svävande svar och halvsanningar. Den nya tiden kräver nya kutymer - och de bygger på öpppenhet och en lagstiftning, som också anmodar till detta.”

Citat slut. Alltså: SFP kommer att offentliggöra partiets valfinansiärer inför riksdagsvalet 2007 och kommunalvalet 2008. Och jag kan dessutom bjuda på ytterligare ett bonusnummer: vi offentliggör gärna också vilka kretsar som finansierade vår EU-valskampanj 2009.

Om biffen ovan kommer att betraktas som välkommen öppenhet av SFP och återges som en nyhet undandrar sig min bedömning. Illussionerna har jag spolat. Kanske nyheten blir att jag i journalistskrönan ovan talar om “statschef”. I originalet lär det nämligen heta “påven.”