Ugh! Högsta förvaltningsdomstolen HFD har talat: avgifterna för förbindelsebåtstrafiken i skärgården borde momsbeläggas - och avgiftsfriheten för de fast bosatta därmed avskaffas, för att momsen skall kunna uppbäras också på hittills avgiftsfri trafik. Acceptabelt? Nej - aldrig i livet. Jag har idag telefonledes talat med regeringsrådet Mikael Nyberg på Kommunikationsministeriet och med generaldirektör Markku Mylly på Sjöfartsstyrelsen. Linjen är densamma för oss alla tre - myndigheterna liksom den åboländska riksdagsledamoten: momsbelagda förbindelsebåtsavgifter kommer aldrig att se dagens ljus. Eftersom avgifterna bör slopas helt och hållet.

Redan för ett år sedan då förvaltningsdomstolens beslut i momsfrågan överklagades till HFD förde jag diskussioner med kommunikationsministeriet. Kontentan var att ministeriet bör ha en plan ifall HFD anser att avgifterna skall momsbeläggas. Den planen måste vara simpel: att avskaffa avgifterna. Orsaken är rättvisa. Det kan naturligtvis inte vara acceptabelt att sommargästerna, de fast bosatta och turisterna kan åka gratis på de gula färjorna (som opereras av staliga Destia) medan samma grupper - alltså inklusive fast bosatta - tvingas betala avgift för förbindelsebåtstrafiken (som opereras av likaså statliga Finstahip) .

Alltså: man kan omöjligen försättas i sämre situation för att man råkar bo eller verka vid de blåvita båtarnas rutter jämfört med att man är beroende av de gula. Se det såhär: både de gula landsvägsfärjorna och de blåvita förbibdelsebåtarna är public service - samhällstjänster. De är ingen lyx, utan vanlig landsväg - men på vatten. Landsvägar på landbacken kostar inget för sina användare. Det skall inte heller flytetygen göra, oavsett vilken färg man målat på skrovet.

Nå, vad händer härnäst då? Under den kommande veckan kommer kommunikationsministeriet att inleda beredningen av en ändring av förordningen om förbindelsebåtarnas avgifter. Mål: avgifterna slopas. Sitt förord ger Sjöfartsstyrelsen, enligt det löfte Markku Mylly gav mig idag. Med tanke på att det nya Farledsverket (Väylävirasto) kommer att omsätta cirka 1,5 miljarer euro är det en pipa snus om 200.000 euro från förbindelsebåtarna faller bort. Dessutom kostar det nästan lika mycket att bära upp avgifterna, administrera dem och sköta betalningstrafiken. Sådan byråkrati skall bort. Sådana orättvisor skall förpassas till historiskens skräphög.

Dagens globala nyhet är såklart popikonen Michael Jacksons död. Lite samma känsla fick jag själv som med Elvis Presleys (1977), John Lennons (1980), eller prinsessan Dianas (1997) död: ingen av dessa kände man personligen. Men trots det känns det overkligt när dödsbudet en dag slår ned som en blixt. Jacksons dödsbud nådde mig i morse via STT:s nyhetstelegram på mobilen. Hela dagen har medierna tutat ut hans levnadsbana, på gott och på ont. Barnen, som bara har en blek aning om hans storhet, har under kvällen insett att en verklig legend gått ur tiden.

Själv såg jag honom en gång live, det var på Olympiastadion i Helsingfors sommaren 1997. Vi satt i bortre kurvan och såg ikonens berömda moonwalk som ett perifert fenomen på scenen. Minns ännu hur Earth Song skar som en emotionell svetslåga genom hela min själ, där vi satt i sensommarkvällens solnedgång. Idag känns det märkligt att Jackson, som alltid funnits här, nu begår sin månpromenad där någonstans - bland stjärnorna.

Både bildligt och bokstavligt.

En stjärna har slocknat.