Professor Göran von Bonsdorff fick ett långt och växelrikt liv. För den som läser politisk litteratur framstår hans långa karriär som nästan oändlig. Som akademiker var han därtill politiskt aktiv. Och som skribent släppte han aldrig greppet om internationella frågor - säg bara Pugwash och tankarna går omedelbart till professorns krior, som publicerades under sju decennier och förblev knivskarpa ända till slut.
Vi i SFP minns speciellt von Bonsdorff som principernas man. Han var långvarig partimedlem och Helsingforskretsens ordförande på det turbulenta 1970-talet. Då jag för 15 år sedan skrev min pro gradu-avhandling i statskunskap om Lex Kekkonen 1973 dök professorn upp som en av de mest centrala aktörerna i sammanhanget. Han var också ordförande för Samfundet Finland-Sovjetunionen, vilket dock inte hindrade honom från att med alla medel motsätta sig den undantagslag med vilken “fredsgaranten” i östrelationerna, Kekkonen, skulle återväljas utan normalt elektorsval.
Ur min gradu plockar jag bland annat detta: Den 13 december 1972 ville von Bonsdorff tillsammans med 33 andra kända opinionsbildare överlämna en appell till Kekkonen där han uppmanades att inte låta sig omväljas med undantagslag. Bland undertecknarna fanns också flera andra kända akademiker, men också Erik von Frenckell, Gustav Laurent och Adolf Ehrnrooth. Kekkonen vägrade ta emot appellen, men blev informerad om dess innehåll.
Dagen därpå använde Kekkonen ändå appellen som ett argument då han via FNB gick ut med sitt hot att inte ställa sig till förfogande för återval. Det ledde till att partierna - även SFP - snart stod i kö på Ekuddens trappa för att be Kekkonen ställa upp på undantagslagen. Och resten är historia. Den 18 januari 1973 gick Lex Kekkonen igenom i riksdagen med rösterna 170-28. Sex ledamöter till på nejsidan - och lagen hade förfallit.
För von Bonsdorff blev hans principiella laglighetslinje början på slutet på hans ordförandeskap i Samfundet Finland-Sovjetunionen. Han lämnde uppdraget året därpå - och 1975 även SFP-kretsordföraneskapet. Åt mig sade han långt senare att det var en ren slump att han kom att uppfattas som initiativtagare till appellen. Hann namn stod först - eftersom han kom först i alfabetet bland de 34 undertecknarna! Men visst motsatte sig “fredsprofessorn” undantagslagen och fjäskandet för ytterligare en period med den redan då till åren komna Urho Kekkonen. Med von Bonsdorffs egna ord: “Varför betrakta det som en olycka om en 74-åring vill dra sig tillbaka?”
Tillfället då jag diskuterade undantagslagen med von Bonsdorff var dock synnerligen opolitiskt. Det var år 2001 i samband med att en av honom då ledd förening tog över det bonsdorffska släktgodset Brinkhall i Åbo - känt från bl.a tv-serien Hovimäki. Detta speglar också en annan sida av Göran von Bonsdorff: hans intresse för kulturen. Han ville göra Brinkhall till ett centrum för symposier och möten. Så kommer det garanterat också att vara, långt efter att han nu lämnat oss - denna stora liberal, pacifist och principfasta vetenskapsman.
Frid över ditt minne, Göran.